The rock and the tide.
Grymt längesen jag skrev något.. Men jag har väl inte kännt att jag behövt, har haft full rulle konstant kan man säga. Men nu efter cirka 1 månad så känns det som att jag äntligen börjar landa.. Helsingborg är underbart, så trevligt folk! (men också väldigt konstigt folk här på söder). Och det är nu som jag börjat komma till ro som jag börjat fundera på vad fasen jag ska göra med mitt liv. Åt vilken riktning ska jag ta? Jobb eller plugg? Det är skönt att jag har Pizza plus vid sidan av medans jag klurar.. Lägenheten börjar bli riktigt fin också, vi är så nöjda! :) och det är så skönt med ett eget rum, en egen säng, och en egen "walkincloset" :p (var tvungen och skriva det) ^^ Längtar tills allt är helt klart och man kan börja bjuda hem folk!
Men jag blir inte klok på mig själv.. Ända sen N hörde av sig förra veckan har jag gått och varit så frånvarande, ofokuserad och tom i huvudet. Och grejen är ju att jag tänker ju inte något sådär supersmart när jag fastnar med blicken ut genom fönstret utan det är bara helt.. tomt. Som ett stort luftrum. Sen vaknar jag till när någon kund kommer eller när Masha säger åt mig och sluta dagdrömma.. Om det ändå var det jag gjorde! Men tror nog bara att jag blev väldigt chockad, han kan fortfarande påverka mig, jag skulle ljuga om jag sa annat. Men han var en så stor del av mitt liv, under en rätt lång tid. Jag är bara mänsklig.
Har gjort av med så mycket pengar också, ångest! Fast jag la dom på bra grejer. Det tröstar! Men något annat jag absolut inte längtar till är ännu en lång, iskall vinter.. Känner redan hur nedstämdheten trycker sig in i samband med att solen försvinner mer och mer.. Däremot längtar jag tills Fredrik kommer ner nästa vecka.. Tycker väldigt mycket om den här killen! Och mer säger jag inte, för mer vet jag inte. Vi får helt enkelt se vart det leder :)
Snart ska man iväg och jobba, men vill helst krypa ner under täcket och gå i ide tills vintern och allt mörker är över.. Det är sjukt, jag jobbar bara 19 timmar i veckan, men jag har inte ens motivation till det heller.. NÄ! Nu får du skärpa dig Bella!! Det blir vad man gör det till.
/B
Men jag blir inte klok på mig själv.. Ända sen N hörde av sig förra veckan har jag gått och varit så frånvarande, ofokuserad och tom i huvudet. Och grejen är ju att jag tänker ju inte något sådär supersmart när jag fastnar med blicken ut genom fönstret utan det är bara helt.. tomt. Som ett stort luftrum. Sen vaknar jag till när någon kund kommer eller när Masha säger åt mig och sluta dagdrömma.. Om det ändå var det jag gjorde! Men tror nog bara att jag blev väldigt chockad, han kan fortfarande påverka mig, jag skulle ljuga om jag sa annat. Men han var en så stor del av mitt liv, under en rätt lång tid. Jag är bara mänsklig.
Har gjort av med så mycket pengar också, ångest! Fast jag la dom på bra grejer. Det tröstar! Men något annat jag absolut inte längtar till är ännu en lång, iskall vinter.. Känner redan hur nedstämdheten trycker sig in i samband med att solen försvinner mer och mer.. Däremot längtar jag tills Fredrik kommer ner nästa vecka.. Tycker väldigt mycket om den här killen! Och mer säger jag inte, för mer vet jag inte. Vi får helt enkelt se vart det leder :)
Snart ska man iväg och jobba, men vill helst krypa ner under täcket och gå i ide tills vintern och allt mörker är över.. Det är sjukt, jag jobbar bara 19 timmar i veckan, men jag har inte ens motivation till det heller.. NÄ! Nu får du skärpa dig Bella!! Det blir vad man gör det till.
/B
Kommentarer
Trackback
